Om dans

Igår på zumban var det lite nya inslag och en hel del nya låtar. Bland annat fick vi prova på magdans och flamenco, roligt!

Jag tycker att det är så otroligt roligt med dans. Allra mest gillar jag salsa som jag bestämt mig för att ta en kurs i, någon gång. Det är så roligt när man hittar någonting som man tycker så mycket om och märker att man faktiskt har fallenhet för. Jag har aldrig sett mig själv som en dansare, men det är ju för att jag inte har dansat speciellt mycket tidigare. Inte som nu.

Märker att jag tar koreografi väldigt lätt, efter att ha sett nya danssteg som instruktören gör så sätter jag dem i princip på en gång. Taktkänslan är också bra, och det har kanske att göra med att jag är uppvuxen med musik runtikring, i en musikerfamilj... Det bästa med dansen är nog att gå upp i den totalt och glömma allting runtikring. En underbar känsla.

Har tagit någon buggkurs för hundra år sedan, och det var jag ju faktiskt bra på, likaså olika typer av gammeldans som jag fått träna i rätt mycket på alla sommarmusikläger jag varit på. Afrodans har jag ju gått på de senaste 3-4 åren men har haft en period nu då jag varit lite less och därför haft en paus. Afron innebär lite mer "tunggung" och stora rörelser vilket är väldigt befriande, skönt och ibland trans-aktigt.

Ibland stinger det till lite i hjärtat när jag inser att jag gärna hade velat börja dansa tidigare, när jag var yngre. Men samtidigt försöker jag att inte blicka bakåt alltför mycket utan istället satsa på framtiden. Tänk vad roligt när man hittar en ny hobby som man tycker så väldigt mycket om! Fantastiskt. =)

Är ju väldigt osvenskt att tycka att man är bra på någonting, att ge sig själv cred, men jag tycker personligen att herr Jante kan gå och slänga sig i väggen - klart att man är bra!