Det där med att gå ner i vikt och leva ett sundare liv, alla har ju sina egna tankar och idéer kring det hela. Efter att ha pratat med min fina bästis
Erica om det så bestämde jag mig för att skriva ner mina tankar om det hela. Nedanstående text utgår helt ifrån mig själv och vad jag har upplevt av egen erfarenhet och andra runtikring mig.
För det första tror jag att man måste hitta ett sätt som fungerar för en själv. Vissa personer mår kanske bäst av LCHF, andra av GI eller tallriksmodellen osv.
För det andra tror jag att man måste ställa in sig på att det hela är en process, någonting som tar tid, oavsett vad man har för avsikt att förändra. Visst, man kan äta enligt någon viss diet som gör att du går ner en massa kilon snabbt, men det håller oftast inte i längden. Man går med stor sannolikhet upp allting direkt efteråt om man nu inte gör en stor livsstilsförändring, men personligen tycker jag att det är det dummaste man kan göra - att späka sig själv på det sättet (jag har själv gjort det, så talar av egen erfarenhet). Det kan förstöra din kropp att hålla på med sådan bantning, någonting som sen gör det ännu svårare att gå ner i vikt senare.
Personligen tror jag att man behöver sätta upp realistiska mål och bestämma sig för att kämpa och hålla sig till det man ska. Vem som helst kan äta någon form av måltidsersättning (eller ingenting alls?!) och gå ner i vikt, men att bestämma sig för att göra en sund livsstilsförändring, det kräver en hel del. För det är ju det det handlar om i slutändan, att bryta vanor och skaffa sig nya och bättre, oavsett vad man har haft för matproblem i "sitt tidigare liv". Jag försöker inte banna någon nu, alla tar sina olika vägar, men i slutändan tror jag att de flesta inser att det krävs en livsstilsförändring som FUNGERAR, både nu och i framtiden.
Jag aldrig varit en extrem gottegris. Visst, jag har alltid gillat godis och sötsaker, men i min familj har det alltid varit godis på fredag och that´s it. När jag blev äldre så hände det ju att jag åt sötsaker mer än en gång i veckan, men jag anser ändå inte att det var mitt största problem. Mitt problem har istället varit att sluta äta när jag blir mätt, en stor bov i dramat har varit att jag har ätit alldeles för snabbt. Jag har alltså ofta ätit lite förs stora portioner.
Min sambo och jag är hemskt förtjusta i choklad båda två och det är någonting vi verkligen njuter av att äta då och då, men då är det alltid mörk choklad (alltså minst 70%) som gäller. Vi har blivit ena riktiga finsmakare och besöker titt som tätt den lokala chokladbutiken som säljer praliner och importerade fina chokladsorter från utlandet. Annat godis lockar inte längre, inte sen jag började med LCHF.
LCHF är någonting som jag hyllar till skyarna, jag har aldrig mått bättre i hela mitt liv och det tackar jag maten jag äter för. Just nu är inte viktminskning min stora prioritet, jag har inte satt upp några nya mål efter jul ännu. Jag lyckades med mitt tremånadersmål innan jul och är jättenöjd med det, men nya mål skall ta form inom kort.
Tja, det var väl det som jag hade på hjärtat kring ämnet just nu... ^^
